Fakta och rykten kring migration och kriminalitet

Det finns otroligt många rykten (som en del tror är fakta…) om kriminalitet och migration i Sverige. Ibland kan man bli lite förvirrad och osäker på vad som verkligen stämmer. Då är det bra att kolla säkra källor. Regeringskansliet borde väl ändå ge rätt pålitlig information, så kolla här:

http://www.regeringen.se/artiklar/2017/02/fakta-om-migration-och-kriminalitet-i-sverige/

#openstockholm

Jag blir alldeles rörd av all mänsklighet och solidaritet hos människor i Stockholm! Trots det hemska ger det så mycket hopp! Trots att det finns elaka och galna människor, så tillhör de undantagen! Stockholmarna har genom att hjälpa fullkomliga främlingar visat att det finns så mycket mer mänsklighet än ondska! De erbjuder skjuts till strandsatta personer, ser till att hjälpinsatserna hålls aktiva genom att ge både dem och strandsatta mat och vätska, kramar och ett lyssnande öra till behövande. Det finns många sätt att reagera på i en kris, stockholmarna lät medmänskligheten vinna. TACK!

Överraskning

Häromdagen fick jag oväntad post från mitt bokförlag SanomaUtbildning: den andra upplagan av min bok Svenska Lekande Lätt! Glädjer mig mycket att boken fått en viss spridning – oavsett om den köpts eller lånats på ett bibliotek. Huvudsaken är att barn får lära sig svenska på en lekfullt och tilltalande sätt! Keep up the good work!

Du får gärna berätta för mig vilka erfarenheter du har av boken. Vad tycker barnen om övningarna och bilderna? Saknas något i boken? Vilken är din roligaste upplevelse i samband med att förmedla svenska?IMG_i0bnw1.jpg

Sommartid -minnesregel!

Och så var det dags för sommartid igen. Kan ju kännas lite lätt förlegat med tanke på att vi har haft el i några år nu…. så vi är inte beroende av solen för ljuset eller värmen. Men, men. Vi har ju gjort så i Europa i evigheter, så varför ändra på det? EU har viktigare saker att tänka på, som t.ex. formen på gurkor…

Varje år funderar många på hur det nu var med att ställa om klockan. En timme fram? Eller var det tillbaka?  Tänk så här: På våren kommer solen och med den tar vi  fram trädgårdsmöblerna. På hösten tar vi tillbaka dem i förrådet. : D

 

”Här är jag utlänning, där är jag turist.”

Häromdagen blev jag tillfrågad om jag vill hålla ett föredrag om ”skola och rasism” på en konferens här i Österrike. Ett otroligt spännande ämne! Tyvärr är jag med och anordnar en arbetsgrupp för chefer för skolkuratorer just den dagen, så en kollega får hoppa in.

Kort bakgrundsinfo: Jag är chef för skolkuratorer i Steiermark i Österrike (min pappa undrade en gång om jag vet vad definitionen på en expert är? En person, som är långt hemifrån! Född och uppvuxen i Sverige – med skolkuratorer på skolor – är det lätt att vara expert i ett land, där det fanns 2 (!!!) skolkuratorer i hela landet när jag flyttade hit. Nu finns det skolkuratorer i ca 6-7 % av skolorna – det blir fler varje år : ) )

En del av skolorna vi jobbar på har 80-100 % med elever som har annat modersmål än tyska. En 13årig pojke sa till mig en gång:

”Här (=i Österrike) är jag utlänning, där (=föräldrarnas hemland) är jag turist.”

Det uttalandet glömmer jag aldrig. Och jag vet att många andra barn och ungdomar känner sig precis så, trots att de är födda i landet.

Det har inte nödvändigtvis med rasism att göra, men frågor som ”Var kommer du ifrån? Men jag menar, var kommer du egentligen ifån?” hjälper inte för att känna sig som en del av samhället…

Vi skolkuratorer försöker att se eleverna som de individer de är: t.ex. musikalisk, flerspråkig, mångkulturell,  glassälskande pojke – utan att lägga någon värdering i det. En bokälskande, enspråkig person, född i fel kropp är precis lika välkommen till samtal! Det som alla dessa personer har gemensamt är att de är barn eller ungdomar. En del av dem tycker att vuxna är rätt jobbiga/pinsamma/oförstående – framförallt de egna föräldrarna (vi snackar om tonåringar! D.v.s. allt är precis som det ska vara : ) För barn som växer upp i och mellan olika kulturer, kan ”ålderskulturkonflikten” vara extra jobbig. Tjejer förväntas komma hem direkt efter skolan och hjälpa till med hem och hushåll och de yngre syskonen, istället för att hänga med kompisar. Även killar har förväntningar hemifrån, som de inte kan eller vill leva upp till. De ser att klasskompisarna har mer rörelsefrihet – de får lov att ta del av fritidsaktiviteter, slipper bli hämtade av pappa efter skolan (inte så lätt att som 14åring förklara för pappa att man inte gör så här…) och har kompisar av motsatta könet. Kroppen förändras, hjärnan utvecklas och nya intressen växer fram. Alla ungdomar har detta gemensamt – oavsett språklig och/eller kulturell bakgrund. Tyvärr har en hel del elever även gemensamt att de inte ses som en del av samhället – att de inte hör hit för de har en annan hårfärg eller hudfärg eller ett namn som bioösterrikarna (man säger så här!) har svårt att uttala. Vad ungdomarna har för medborgarskap eller var de är födda spelar sällan en roll för omgivningen.

När vi har workshops med ungdomarna försöker vi betona likheterna istället för skillnaderna. Även om de inte ens talar samma språk (ännu) har de betydligt fler likheter än olikheter! Vi jobbar på att stärka deras tro på sig själva och att våga ta plats i det samhälle, som de är en del av. Underbart att få följa dem en liten bit på vägen!