Film om autism

Har du sett den otroligt välgjorda och gulliga filmen Amazing things happen om autism? Den är även översatt till svenska:

Fantastiska Saker Händer

Titta på filmen (5:30 lång) för att öka förståelsen för autism!

”Amazing things Happen” gracefully evokes the sensory and emotional experiences of people with Autism. It’s a rallying cry that all people are special encourages tolerance and acceptance in children and in adults and is a must see in ever global classroom.

Shlomit Weisblum Development Director Association for Children at Risk

 

Annonser

Collective Evolution – Where Do We Invade Next?

Michael Moore har gjort en del kontroversa filmer (Stupid white men, Sicko och Fahrenheit 9/11). I Collective Evolution – Where Do We Invade Next? åker han till Finland och tar sig en titt på utbildningssystemet. Lärarna försöker lära barnen att vara lyckliga och respektera varandra. Det är viktigt att hjärnan får pauser och att barnen har tid att leka. Ändå är det utbildningssystemet blad de bästa i världen!

Ett lite längre klipp (8 minuter) hittade jag på facebook. Titta och fundera. Hur har våra elever det?

Lärare= övermänniskor?

Det är sannerligen inte lätt att vara lärare! Ibland får jag känslan av att lärare ska kunna allt och göra allt: undervisa, uppfostra, ta upp alla ämnen som på något vis skulle kunna vara relevanta för barn och ungdomar. Ja, sammanfattat skulle det vara jättebra om lärare skulle kunna ta och lösa alla samhällsproblem, inklusive kompensera för alla brister både i de ökade klyftorna i samhället och bristande resurser på annat håll.

Hur skulle det vara om vi istället hyllade dessa vardagshjältar? Och önska ett skönt sommarlov!

 

Hur stärker du barns självkänsla?

Självkänsla är viktigt för vårt välmående och för vår psykiska hälsa. Det finns massor av böcker både för vuxna och barn om hur självkänslan kan stärkas. En del förväxlar att stärka självkänslan med att berömma. Här skriver Jesper Juul om hur viktigt det är att se barnet, istället för att berömma prestationer.

Enligt Jesper Juul krävs två ingredienser för att barns självkänsla ska kunna gro. Den första är minst en vuxen person i omgivningen som ser barnet på riktigt, och erkänner det som det är. Den andra är att barn behöver få känna sig värdefulla för andra människor.

Growingminds 29.6.2016

Growingminds är en spännande hemsida, som du kanske vill ta dig en titt på! Såhär står det på hemsidan:

Growingminds samlar den senaste kunskapen, forskning och ger verktyg för att just dina barn skall bygga självkänsla, utvecklas och leva hållbart.

På deras facebooksida stötte jag på denna intressanta film om självkänsla och beröm och hur stor skillnad hur vi berömmer gör för barnen! Filmen tar 2 minuter och är väl investerad tid! Hur berömmer du? Kanske du kan optimera ditt uttryckssätt och hjälpa barns självkänsla att öka?

 

Mångspråksbibliotek

Jag erkänner villigt att jag älskar bibliotek! När jag flyttade till Österrike blev jag lite förvånad när jag kom till Graz (ca 250 000 invånare) huvudbibliotek – det var ju inte större än i en mindre håla i Sverige – var var resten av böckerna? (Malmö stadsbiblioteks avdelning med barnböcker på annat språk var betydligt större!)

Bibliotek som Mångspråksbiblioteket gör mig alldeles lycklig! Såhär står det på hemsidan:

Det talas över 100 olika språk i våra skolor. Därför har vi på Medioteket byggt upp ett Mångspråksbibliotek – så att alla Stockholms stads skolbibliotek på ett enkelt sätt ska kunna erbjuda böcker på olika modersmål. Skolbiblioteken ska främja språkutveckling och stimulera alla elever att läsa mer, och uppdraget att erbjuda litteratur på olika språk är tydligt i den nya bibliotekslagen.

Utnyttja detta fantastiska erbjudande!! En sådan lyx finns sannerligen inte i alla länder!

Satsa på skolan – och spara pengar!

Den senaste tiden har jag funderat en del på både dådet i Stockholm och på Joachim Bauers forskning (se tidigare bloggbidrag). Att känna sig utesluten ur en social gemenskap ger utslag i samma del av hjärnan, som fysisk smärta. Vi undviker båda former av smärta, även om kanske den fysiska smärtan är lättare för andra att se (blod, gips och sår syns i motsats till det som gör oss ledsna.)

Vilket samband finns det mellan att känna sig utesluten av samhället och i värsta fall bli en extremist? Hjalmar Söderberg skrev såhär i Doktor Glas:

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”

Emerich Roth föddes 1924 i dåvarande Tjeckoslovakien och deporterades till ett koncentrationsläger, där han upplevde nazismens hat och våld. Efter att ha flyttat till Sverige utbildade han sig till socionom. Han påstår att extremister är människor som hatar – en del av hatarna har fått med sig detta med modersmjölken (från en generation till nästa) medan andra börjar hata på grund av brist på kärlek och omtanke. Den senare är, enligt Roth, behandlingsbar, förutsatt att insatser sätts in i tid. För det som föräldrarna inte förmår att ge sina barn, är i princip skolan den enda plats där det finns möjlighet att kompensera för bristerna – förutsatt att skolan får alla de resurser, som krävs för att den ska kunna fungra som ett andra hem för dem som behöver det.

Det är endast genom professionellt och kontinuerligt förebyggande arbete enligt helhetsprincipen, hand i hand med alla berörda parter, som vi kan uppnå varaktigt resultat. Allt annat betraktar jag som punktinsatser som i bästa fall kan hjälpa för stunden. Under alla debatter om skolan som jag har hört, har jag aldrig hört någon nämna dessa trasiga barn som finns i våra skolor.

Läs hela artikeln här.

Medkänsla och spegelneuroner

Förra veckan skrev jag om Joachim Bauer. Han har blivit intervjuad i Svenska dagbladet.

Inbyggd empati . Upptäckten av spegelneuronerna visar att mänsklig medkänsla utgår från speciella nervceller i hjärnan, att intuition är rena rama neurobiologin och förklarar varför vi hela ­tiden härmar varandra. I mötet med en annan människa läser våra spegelneuroner in mängder av information innan vi ens hinner bli medvetna om det.

Läs hela den spännande artikeln här! (Spegelneuroner förklarar bla. varför vi gäspar när vi ser andra gäspa – och ibland räcker det med att läsa ordet!)

Spegelneuroner, smärta och eu-vansinne

Förra veckan var jag sysselsatt med att besvara/förklara diverse saker, som är oklara (för dem som ska bevilja utbetalningen…) inom ett EU-projekt vi har. Hade frågeställarna läst kontraktet, call (där alla uppgifter vi måste utföra står) och/eller konceptet samt haft bara en liiiiiten aning om tystnadsPLIKT hade jag sluppit en hel del jobb… En del av svaren jag skrev var (lite snofsigare formulerat) ”För att vi måste göra det enligt kontraktet/uppdraget” och ”Vi kan tyvärr inte lämna utförligare information, då lagen förbjuder detta”. På frågan varför en kollega, som  jobbar på tre olika skolor, behöver en mobiltelefon, avstod jag från att svara ”för att brevduvor är förbjudna i stan”… Jag trodde aldrig att jag skulle längta tillbaka till tider, då EU sysselsatte sig med gurkors böjning…

När jag måste besvara fullständigt meningslösa frågor, är det verkligen skönt att kunna gå till ett ytterst meningsfullt föredrag! Den tyske professorn, psykoterapeuten, neurologen och läkaren Joachim Bauer pratade om betydelsen av erfahrenheten av relationer för barn och ungas utveckling. Bauer har skrivit över 100 vetenskapliga artiklar och en hel drös med obeskrivligt spännande och relativt lättförståeliga böcker.  Varför jag känner som du känner : intuitiv kommunikaton och hemligheten med spegelneuronerna har översatts till svenska. Alla som arbetar med flyktingar och kan tyska borde läsa Das Gedächtnis des Körpers  (”Kroppens minne”) (finns översatt till serbokroatiska och kan lånas på t.ex. Stockholms bibliotek!) Bauer beskriver hur DNA förändras beroende på vad vi upplever!! T.ex. om en kvinna under graviditeten upplever svält påverkar detta både kvinnans och barnets DNA.

På föreläsningen visade Bauer bl.a. en hjärnscan av vilken del av hjärnan som reagerar på smärta. Precis samma del av hjärnan reagerar när vi blir socialt utfrusna. Vi borde ta en sekund och fundera på vad detta innebär – både för barn som utsätts för mobbing, obesvarad kärlek, men även för alla, som inte får ta del av samhället (jag har tidigare skrivit om detta i bloggbidraget ”här är jag utlänning, där är jag turist”) och känslan av att bli behandlad orättvist eller kränkas. Hjärnan gör tydligen ingen skillnad på fysisk och psykisk smärta. I sin bok ”Schmerzgrenze – Vom Ursprung alltäglicher und globaler Gewalt” kan man läsa mer om detta och att smärta orsakar aggressivitet: Agressivitet är ett sätt att försöka förhindra att känna smärta och försöka bevara sociala relationer. Även fattigdom innebär marginalisering och kränkning.

Dies bedeutet: Aggression steht im Dienste der Verteidigung sozialer Bindungen. Auch Armut bedeutet Ausgrenzung und Demütigung, zumal wenn sie sich im Angesicht von Reichtum ausbreitet. Wasser, Nahrung und Rohstoffe werden auf unserem Globus zur immer knapperen Ressource. Wenn wir das Problem der ungerechten Ressourcenverteilung nicht in den Griff bekommen, wird die Gewalt weltweit zunehmen und die menschliche Existenz bedrohen. Joachim Bauers neues Buch ”Schmerzgrenze” zeigt: Nur Fairness, Kooperation und ein neues Verständnis der Mechanismen der Gewalt können einen Weg aus der Aggressionsspirale weisen.

Det är dags att ta till oss dessa rön och omsätta dem i praktiken, både för att undvika skolmassaker och terrorangrepp. Satsa mer på skolor och alla aktiviteter som för till minskad marginalisering! Vi måste fundera på hur alla kan få en känsla av att vara en del av samhället och för dem viktiga sociala grupper så att de undviker att bli del av destruktiva grupperingar! Negativ uppmärksamhet är bättre än ingen och att vara del av en destruktiv och/eller kriminell grupp är bättre för mångas självkänsla (och uppenbarligen för att slippa känna smärta!) än att vara utesluten och ensam.

Forskare inom neuroområdet kan idag via experiment (t.ex. hjärnscans) visa det som socionomer påpekat i decennier: omsorg, uppmärksamhet, uppfostran och utbildning är de viktigaste faktorerna inom förebyggande arbete mot våld! Jag, som socionom, skulle hellre ägna mig åt dessa uppgifter och åtgärder i skolan än att skriva meningslösa förklaringar för eu-projektet. (Även om eu-projektet har alla dessa mål enligt konceptet, som väl ligger oläst i en skrivbordslåda.)