Föräldrarnas inflytande på modersmålet

Ju tidigare ett barn lär sig ett språk, ju längre tid har det på sig att lära sig det. De språk man lär sig i tidig ålder har man en större emotionell anknytning till. Familjens språk (ett eller flera) är förknippat med starka känslor av tillhörighet. Det är här barnen får uppleva kärlek och trygghet. Ett språk, som lärs senare i livet har man sällan samma känslomässiga anknytning till och inlärningen sker på ett annat plan. Att säga ”Jag älskar dig!” på sitt modersmål betyder mycket mer än att säga det på ett annat språk.

Det är viktigt att föräldrarna gemensamt diskuterat igenom vilket eller vilka språk som ska talas med barnet och att de accepterar varandras språk. I många fall innebär det att den ena föräldern inte förstår när den andre pratar med barnen. Det måste de helt enkelt stå ut med om de vill att barnen ska lära sig flera språk från början. Man kan ev. införa regler om att majoritetsspråket talas vid matbordet så att alla förstår allt. Barn är flexibla och lär sig sådana regler snabbt. För att undvika att den ena föräldern känner sig utesluten kan denne gå en språkkurs för att lära sig så pass mycket att han eller hon hänger med om vad samtalet rör sig om, även om han eller hon inte kan delta aktivt i samtalet. På detta vis blir denna förälder även en bra förebild, genom att visa att det är bra och viktigt att lära sig den andra förälderns språk.

Språknivån barnet når beror på faktorer som hur viktigt det är för barnet att kunna det (vilka personer kan barnet prata med på språket och vilka inte?), vilken status barnet får förmedlat att språket har och hur många tillfällen barnet har att prata språket. Om barnet bara kan prata språket hemma med en förälder och annars aldrig kommer det att vara svårt att nå någon högre nivå. Man använder vanligtvis ett begränsat ordförråd även oavsett hur stort ens ordförråd är. Detta gör att barnet inte hör så många synonymer som om barnet pratar språket med många olika personer i olika situationer. Vi använder oss av olika tonfall, använder olika ord och uttryck och pratar om olika saker beroende på vem vi pratar med och i vilken situation. Genom att ha många samtalspartner lär vi ett språk på många olika nivåer.

Om ett barn svarar föräldrarna på majoritetsspråket även om föräldern konsekvent talar sitt modersmål, kan det hjälpa att träffa personer, som endast talar modersmålet. Då blir barnet tvunget att tala modersmålet för att göra sig förstått. Därefter kanske en spärr släpps och barnet kommer även att svara föräldern på modersmålet.

Barn vill inte känna sig annorlunda och om de växer upp i en miljö där alla kompisarna är enspråkiga kan de också vilja eftersträva enspråkighet för att få känslan av att höra till och inte känna sig utanför. Om möjligheten finns är det bra om föräldrarna börjar umgås med andra flerspråkiga familjer för att visa barnet att detta är vanligt och positivt. Därigenom kan barnets självkänsla stärkas.

Hur felfritt barnen talar kan påverkas även av hur barnen mår. Om de är trötta eller upprörda gör de fler fel än om de är utvilade och glada.

Det kan vara svårt att vara konsekvent i att tala bara modersmålet med barnet. I vissa situationer är det viktigt att omgivningen förstår vad man pratar om eller för att hjälpa till med läxor och då får man byta språk. Viktigt är att det känns rätt för både föräldrar och barn!

Många auktoriteter, som personal på bvc eller förskollärare, ger rådet att prata svenska med sina barn. Jag vågar påstå att de säger detta av helt egoistiska orsaker, som att de själva känner sig uteslutna och att de tycker att det är obehagligt att inte förstå. Det är lätt hänt att man börjar misstänka att någon talar illa om en när man inte förstår vad som sägs. Personalen kan ha mer eller mindre bra argument för att tala svenska med barnen. Mitt råd till föräldrarna är att stå på sig! Tala ditt modersmål och ditt känslospråk med ditt barn! Språkinlärning per se har inget med intelligens att göra. Alla kan lära sig olika kunskaper. Däremot påverkar intelligensnivån vilken nivå man kan nå på språket.

Ett språk hindrar inte att man lär sig ett annat. De konkurrerar inte med varandra, precis som kunskap om naturen inte konkurrerar med kunskap om matlagning. De barn, som behärskar ett andraspråk, behärskar vanligtvis sitt modersmål också. Om ett barn behärskar  ett språk dåligt beror detta på att förutsättningarna för att lära sig det språket är dåliga. Barnet behöver kanske umgås mer med personer som pratar det språk som behärskas dåligt. Språk stödjer varandra. Språkforskare hävdar att ju fler språk man lär sig, ju lättare är det att lära sig ett nytt. So go for it!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s