Ny bok

Jag blir alltid lika glad när mina böcker uppskattas : )

Backsippans förskola

Vi har fått nya spännande böcker på Lingonet som har blivit väldigt populära hos våra barn.  De är främst gjorda för att skapa förståelse för barn som inte varit i Sverige så lång tid och belyser situationer som kan vara nya för dom och kan hjälpa barnen att finna sig tillrätta i den nya miljön. Böckerna är även väldigt språkfrämjande då det finns olika pedagogiska övningar som vävs in i texten och stärker språkförståelsen hos alla barn. Den fjärde och sista boken som vi introducerade heter ”Fyra årstider”. Böckerna är skrivna av Sandra Jensen.

DSC02228

DSC02227

View original post

Ordbilder

Ordbilder kan man arbeta med på flera olika sätt. Vi börjar med ett enkelt exempel, där ytterligare en fördel är att eleverna i gruppen får fundera lite på sig själva och får på köpet reda på lite mer om de andra eleverna:

Alla eleverna skriver sitt namn på ett stort papper. Till varje bokstav skriver eleven ett ord, som beskriver hen. Såhärsandra.jpg kan det se ut om man heter Sandra:

Ett annat alternativ är att ta ett aktuellt ord och barnen skriver vad de associerar med ordet. Om man på sommaren åker och besöker mormor, som bor i Alvesta en solig sommar och där sett en räv samt gjort marmelad och ätit några ostbågar, kan ordbilden se ut såhär:

 

 

 

sommar.jpg

Detta är en teknik, som lämpar sig mycket bra för läxförhör eller som övning inför prov! Om nu barnet ska lära sig om planeterna, kan barnet skriva upp ord, som har med texten att göra och på så sätt lättare komma ihåg vad texten handlar om. Franska revolutionen, näbbdjur och Sverige går precis lika bra!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pigg med hjälp av 7:an!

Vera Birkenbihl får vänta lite till. Nästa vecka är det långhelg och då ska jag skriva en artikel om en av hennes ”brainfriendly” metoder. Idag blir det istället en övning, dels för att öva multiplikationstabellen, dels för att få eleverna att piggna till! Övningen är väldigt enkel att beskriva, men kräver en del koncentration för att genomföra:

Alla barnen ställer sig upp i en ring. De ska nu räkna från ”1” och en i taget säga ett tal, MEN alla tal som innehåller siffran sju (7, 17, 70, 71…) ersätts med ordet ”plump”. Med tanke på att många som lär sig svenska har svårt att uttala ”sju”, kan uppgiften bli rätt uppskattad ; ) För att göra det ytterligare lite svårare ska även alla tal i sjuans tabell ersättas med ”plump”! (14, 21, 28…)

Barnen börjar räkna i den ordning de står: 1, 2, 3, 4, 5, 6, plump, 8, 9, 10, 11, 12, 13, plump, 15…

När ett barn säger en siffra med sju eller ett tal ur sjuans tabell istället för ”plump” börjar man om från början med ”1”. Om ett barn felaktigt säger ”plump” istället för ett tal kan den vuxne vara lite flexibel, beroende om barnet rättar sig snabbt eller om uppgiften är svår för gruppen. Det är meningen att barnen ska bli pigga och glada av uppgiften och inte frustrerade över att de misslyckas! När gruppen klarar uppgiften relativt bra, kan den vuxne vara lite strängare och börja om på ”1” när någon felaktigt säger ”plump”.

Denna övning kan givetvis även göras med andra siffror! Yngre barn, som ännu inte lärt sig multiplikationstabellen kan utesluta talen ur en tabell och istället koncentrera sig endast på en siffra. Undvik att välja ”1” och ”2”, då det är förvirrande att säga ”plump” tio personer i rad (10, 11, 12, 13..) och dessa tal inte heller låter som siffran de ska undvika att säga (jämför med ”30” där siffran ”3” uttalas tydligt).

Jag önskar mycket nöje!

Helheten och delarna

Tänk dig lärandet som ett spindelnät: ju fler trådar, ju mer kan du lätt fånga upp! Om spindelnätet har stora hål, kommer insekter (=ny kunskap) inte kunna fångas upp utan flyger lätt igenom. Det underlättar för barnet att ta till sig ny kunskap, ju kompaktare spindelnätet är. Vi vuxna är ansvariga för att barnens spindelnät blir så kompakt som möjligt!

Intressant är att förskolan är uppbyggd på ett inkluderande sätt där alla delarna flyter ihop till en helhet. I skolan har eleverna ett schema med olika ämnen, som i lågstadiet fortfarande i stor grad kan vara uppbyggda på varandra, men ju äldre eleverna blir ju mer uppdelade blir ämnena. Neurobiologer påpekar ofta att det är viktigt att skapa ett sammanhang och/eller mening för att underlätta inlärningen. För nyanlända elever är det lättare att lära sig svenska ord, där eleverna redan känner till ordet på sitt modersmål. Nya ord, där barnen saknar en referensbild, är betydligt svårare att lära sig, då inlärnings-processen blir längre.

Om vi tar ordet ”banan” – en frukt, som finns i de flesta länder – behöver barnet  endast lära sig det svenska ordet, då hen redan vet hur en banan ser ut. Päron finns inte i alla länder, så för vissa elever blir det svårare att lära sig det ordet, även om de kan ordet ”frukt”.banan_spindelnät

Tar vi istället ordet ”mormor” kan det snabbt bli mer komplicerat – i många språk används samma ord för ”mormor” och ”farmor” (jämför med engelskans Grandmother, tyskans Großmutter eller franskans grand-mère). Barnet måste då först förstå begreppet ”mormor”, vilket även innebär att utesluta ”farmor” ur ursprungsbegreppet.

Det är viktigt att förväntningarna på barnet är höga (”Jag vet att du klarar av att lära dig detta!”) Samtidigt är det viktigt att inte kräva för mycket för snabbt. Det är en svår balansgång, framförallt om det finns många elever på olika nivåer i en och samma grupp. Att vara uttråkad (vilket vi kan bli om det är för lätt) är inte heller bra för motivationen…

Visst är lärare, som klarar av att hålla intresset hos elever på olika nivåer och lära dem saker utifrån sina egna förutsättningar helt fantastiska!!