ABC-Lista och språkinlärning

ABC-listan, som jag skrev om förra veckan, kan även användas inom språkinlärningen. Vilka ord kan barnen redan skriva på svenska? Vilka ord känner barnen till inom en viss kategori? T.ex. djur, mat, skola, basketboll, handlingen i en saga, affär. Tänk på att nyanlända kan ha en helt annan erfarenhet och bild av ”skola” än hur den svenska skolan ser ut och fungerar! För att undvika en del kulturkonflikter, kan abc-listan vara ett bra hjälpmedel för att eventuellt förtydliga skillnaden mellan olika bilder.

Fler möjligheter att använda abc-listan:

  • Abc-listor kan göras till vilken kategori som helst! Siffror, färger, väder, hem, zoo, utflykt, lekplats, klassen, påsk!
  • Kategorin kan vara barnet självt – kan vara en bra möjlighet att öva adjektiv – och lära känna barnet bättre!
  • Använd listan till repetition.
  • Eleverna fyller i en lista till en viss kategori. Därefter väljer antingen varje barn ut tre av orden, som hen presenterar till sin samtalskompis, eller så kan de jämföra listorna. Har kompisen också skrivit upp samma ord? Om inte kan de lära sig nya uttryck – och har en möjlighet att öva på att prata!
  • Läs en saga eller berättelse och låt barnen skriva upp ord de kommer ihåg från sagan. Om barnet känner till sagan, kan hen även använda listan innan sagan läses.

 

ABC-Lista

En ABC-lista är precis vad det låter: en lista med a-ö upplistat (under varandra, så att barnet kan skriva på varje rad!) Denna lista kan användas på många olika sätt! Tanken bakom är att kolla vad barnet redan kan och att få igång kreativiteten och tankegångarna. Tänk er att ni ska prata om Sverige. Vad vet barnet redan? I 2-3 minuter skriver barnet allt vad hen vet om Sverige. Tanken är att (åter)skapa/förstärka förbindelser i hjärnan och att utnyttja och knyta an till den kunskap barnet redan har. Vad associerar barnet till kategorin?

Kategori Sverige

B björk

D drottning

I IKEA

K kallt, köttbullar

L Lucia

M midsommar

R räv

S Stockholm, Skåne

Ä älg

Om du själv inte ser sambandet med ett ord och kategorin: fråga barnet! Om kategorin är t.ex. ”livet på bondgården” kanske ett barn skriver ”pappa”, som kanske var med på ett besök på en bondgård eller berättat för barnet att han växt upp på en bondgård!

Tänk på:

  • Det måste inte stå något vid varje bokstav!
  • Barnet får skriva i vilken ordning som helst! Börja inte vid A och sluta med Ö – det hämmar flödet!
  • Vissa rader kommer att vara tomma, andra kan ha fler alternativ!
  • Visst är det bra när ord stavas rätt, men välj gärna ett annat tillfälle att fokusera på stavningen.
  • Begränsa tiden! 2-3 minuter räcker! Det handlar inte om ett förhör, utan om en kreativ metod!

Det kan uppstå många spännande diskussioner om och kring listorna! Låt gärna barnen samtala kring listorna.

Som lärare: Innan du börjar med ett ämne kan du med hjälp av abc-listan kolla av var eleverna befinner sig kunskapsmässigt – kommer de på många ord, eller verkar de inte ha någon större koll? Listan är även en inkörsport till ämnet: i ett par minuter fokuserar eleverna intensivt på ämnet och sätter i gång tankeprocesser i hjärnan. Kanske de hittar ett skrymsle där en del nästan bortglömd kunskap gömmer sig, där barnet nu kan knyta an med mer kunskap.

Som förälder: Du kan även använda listorna till läxförhör eller som övning inför ett prov (både innan barnet börjar intensiv inlärning och när barnet känner sig klar med texten). Historia, biologi, engelska, samhällskunskap – alla ämnen passar! Definiera kategorin: planetsystemet, vikingarna, årstider, magnetism, livet på en bondgård, traditioner, påsken o.s.v.

Nästa vecka kommer jag beskriva hur man kan använda abc-listan inom språkundervisningen!

Berätta gärna om dina erfarenheter när du provat abc-listan!

Minnesregler och pedagogik

Ibland blir jag så trött! På skolan. Och på bristen av pedagogik. Och på att eleverna (med eller utan föräldrars hjälp) ska lära sig en massa saker utantill utan några tips om hur de skulle kunna lära sig det så lätt som möjligt!

Jag har haft otrolig tur med de flesta av mina lärare! Bra pedagoger, som intresserade sig för sina elever och som gillade sitt jobb! I trean (tror jag) lärde vi oss bl.a. Hallands floder (Laga Ni så Äta Vi). På högstadiet lärde vi oss Sappravik (första bokstaven på alla ordklasser bildar ordet). Jag minns det ännu, åtskilliga år senare. Jag undrar hur mycket mer jag fortfarande vetat om jag lärt mig en och annan minnesregel. (Det finns fler minnesregler på wikipedia!)

Häromveckan kom min son hem med en väldigt omfångsrik läxa, där han skulle lära sig en massa saker, som han tyckte var ointressant, utantill. Kändes rätt onödigt. Missförstå mig rätt! Vissa saker hör till allmänbildning och en del av dessa saker måste vi lära oss utantill. Men ska barn behöva göra det utan att få hjälp på vägen? Det känns inte rätt att eleverna ska lämnas i sticket med onödig utantillinlärning.

Vi vet alla att det är lättare att lära sig saker när man har roligt. och visst – man kan inte tycka att allt är roligt eller spännande. Men vet du vad? Man kan faktiskt göra en hel del otroligt mycket mer tilltalande eller intressant! Har du läst ”Charmen med tarmen” av Giulia Enders? Det är ett praktexempel på att det går att göra rätt ointressanta saker otroligt fascinerande!! Jag menar – TARMAR!! Ärligt talat – VEM är intresserad av tarmar?! Och en hel bok om tarmsystemet på flera hundra sidor!! Efter att den boken legat på bästsäljarlistan i flera år här i Österrike och flera kompisar läst den, gav jag boken en chans. Och vet du vad? Jag sträckläste den. Biologi var aldrig mitt favoritämne i skolan, men om biologiböckerna varit lika underhållande skrivna som ”Charmen med tarmen” hade det kanske sett annorlunda ut?

Tillbaka till pedagogik och minnesregler! Om man har problem med svenskan är pedagogiken ännu viktigare än om man har lätt för att lära sig. Så de närmsta veckorna tänkte jag presentera ett antal metoder, som underlättar undervisningen. En hel del av dessa finns att läsa i Vera F Birkenbihls ”Stroh im Kopf” – en bok som tyvärr inte översatts till jordens alla språk! Vera F Birkenbihl var en tysk motivationstränare och författare som i början av 60-talet utvecklade nya ”brain friendly” (gehirngerecht) undervisnings- och inlärningstekniker (non-learning learning-strategies) För alla som kan tyska, kan jag varmt rekommendera alla klipp på youtube med henne och även hennes hemsida. Alla andra får vänta till nästa vecka för den första metoden, som jag ska presentera inom kort.

Djuren i det svenska språket

Har du tänk på alla uttryck om/med djur, som finns i svenska språket? Säkert inte så lätt att lära sig dessa, men lite kul att fundera på var de kommer ifrån och en fantastisk möjlighet att samtala kring med eleverna! Vilka uttryck finns det i andra språk?

Titta gärna på detta klipp där författaren Jonas Hassen Khemir samlat ett par ordspråk och liknelser!