Skolverkets råd för arbetet med nyanlända

På skolverkets hemsida finns bl.a. Allmänna råd om utbildning för nyanlända elever  med en broschyr kan laddas ned som pdf. Där finns även material för hur nyanlända elevers kunskaper kan kartläggas. Sist, men inte minst, vill jag hänvisa till inspirationsmaterial om hur en del kommuner i Sverige tar hand om sina nyanlända.

 

Läsinlärning på flera språk

En intressant artikel om läsinlärning med barn som kan flera språk!

Language for life

Som förälder till flerspråkiga barn kommer man någon gång till en punkt där man frågar sig själv om barnet ska lära sig läsa på ett språk eller på alla språken samtidigt. Ofta är detta en komplicerad fråga utan något enkelt svar på.

Först det som det finns svar på. Det finns ingen forskning som visar att det är skadligt att lära sig att läsa på flera språk samtidigt. Däremot finns det forskning som visar på hur viktigt det är att barns samtliga språk får utvecklas parallellt. Studier av t.ex. kanadensiska forskaren Ellen Bialystok har visat på att flerspråkiga barn kan ha det tuffare i början med läsningen, men att de senare har fördelar utifrån sin kognitiva (tankemässiga) erfarenhet med flera språk.

En del kan tycka att det är enklare att börja med läsning på ett språk och sedan ta in de andra, men om man gör det så finns det en…

View original post 823 fler ord

Att lära sig läsa på flera språk

För ett antal år sedan gjorde jag en intressant upptäckt. Jag känner inte till några studier, som bekräftar min iakttagelse. Verhoeven gjorde en undersökning i Nederländerna 1987 om läsinlärning hos fler språkiga barn, där man kostanterade att läsförmågan på modersmålet utan större problem fördes över på andraspråket. Min iakttagelse gäller från andraspråket till modersmålet:

Min dotter hade precis knäckt läskoden på tyska (vi bor i Österrike), så jag tänkte att vi skulle prova på att börja läsa på svenska. Vi började så smått vid sagodags: Min dotter fick börja med att läsa överskrifterna i ett antal veckor. Vi fortsatte med att läsa vartannat stycke och så småningom (det fick ta den tid det tog!) varannan sida. Vad som till en början förvånade mig, var att trots att hennes muntliga svenska är jättebra, uttalade hon den svenska texten utifrån tyska uttals- och skrivregler! Så hade hon ju lärt sig i skolan… Logiskt. Framförallt med tanke på att hon saknade erfarenhet av att läsa på svenska. När hon fått mer vana av att även läsa på svenska, rättade hennes uttal till sig och svenska ord med ”u” uttalades inte som ”o”, och ord med ”o” inte längre som ”å” (för att nämna några exempel).

Och anledningen till att jag skriver om detta? Du kanske har elever, som pratar bra svenska, men har katastrofalt uttal när de läser? Min ytterst ovetenskapliga ”undersökning” skulle kunna vara en förklaring till detta. Om så är fallet, kommer det att med mer övning rätta till sig rätt snart!

Om fler gjort liknande iakttagelser, skulle jag uppskatta om du hörde av dig till mig!

Kurs i förhållningsregler och värderingar?

Här i Österrike, där jag bor, talas det för tillfället mycket om kurser i ”värderingar” för flyktingar och invandrare . Det är ännu lite oklart exakt vad dessa kurser kommer att handla om. Jag skulle uppskatta om kanske även en eller annan Hollywoodproducent också skulle kunna delta? Och folk inom reklambranchen. (Häromdagen såg jag en tysk reklam för en teknisk pryl, där ett barn sa att den var så enkel att till och med hans mamma skulle kunna använda den…)

Underbara Hipp Hipp ligger steget före och har redan gjort ett klipp om en SFI-kurs i ”hur man blir svensk” Bara för Österrike att ta efter!  ; )

 

Vilse i klassen

Ibland finns det inte så mycket att tillägga. Så känns det ofta när jag läser min absoluta favoritblogg vilseiklassen.

Författaren Jessica Jensen skriver om inkludering och andra fallgropar. Visserligen är det med fokus på barn med autism och/eller adhd, men det mesta hon skriver är relevant bl.a. även för barn som ännu inte behärskar svenska så bra. Autister kan ha svårt att kommunicera med sin omgivning, vilket de har gemensamt med en del invandrarbarn. Reaktionerna på att inte kunna göra sig förstådd och/eller inte förstå sin omgivning är ibland de samma. En tydlig struktur i vardagen och använding av bilder eller symbolföremål kan unterlätta samarbetet. Specialpedagogik underlättar för barn med olika behov. Fast jag måste erkänna att jag aldrig riktigt förstått varför specialpedagogik (vad säger detta ord om vår inställning till vissa undervisninsgssätt?!) inte används i en betydligt större utsträckning. Jag menar: om det nu är så att ”vanlig” pedagogik inte når alla, medan specialpedagogik underlättar för alla, varför då inte använda sig av denna pedagogik i betydligt större utsträckning?

Om du vill hjälpa dina elever på vägen: gör dig själv en tjänst och läs bloggen vilseiklassen!

Stå upp för de tysta!

Nyligen såg jag en väldigt stark film på nätet, som handlar om mobbing och att våga stå upp för de tysta. Både föräldrar och (förskol)lärare vet hur viktig trivseln är för lärandet: Om man har ont i magen -oavsett om det beror på hunger, sjukdom eller att känna sig illa till mods- är det svårare att lära sig nya saker. Så snälla, fortsätt tänka på barnens välmående och att de har en trivsam omgivning. Ibland kan det behövas vuxna som hjälper till. 

Titta gärna på hela Lennart Bångs film! Vår funktion som förebild är viktig att komma ihåg!! Barn gör ju som vi gör och inte som vi säger. Jag önskar det fanns lite mer civilcourage rent allmänt i samhället och där har förskolepedagoger och lärare en mycket viktig uppgift! Den vuxen, som inte ingriper, uppfattas som en person som tycker att mobbing är ok i barnen ögon. Låt oss visa vad vi står för och även lära barnen hur viktigt det är att behandla människor i vår omgivning med respekt! Och glöm inte att förklara skillnaden mellan att skvallra och att be en vuxen om hjälp!