Länktips

Det kan vara väldigt roligt att arbete med olika ljud. Här är en filmsnutt, där en kvinna har en otroligt talang att härma djurljud!

I olika länder är ljuden vi gör för djuren helt olika. Den som är intresserad av hur snarkningar, pussar, djur och annat låter kan naturligtvis fråga barnen. De blir dock ofta glatt överraskade om du redan kan ett eller annat! Så kolla här! Artikeln är visserligen på tyska, men bilderna och ljuden talar för sig själva!

Den som vill öva tungvrickare på olika språk trycker här.

Här är en massa appar för den som vill öva svenska med hjälp av modernare teknik!

Diverse talesätt, som kanske direktöversatt inte är sååå himla logiska…

Jag är alltid tacksam för fler tips på bra sidor, så hör gärna av dig!

Annonser

Från idé till bok

Jag avslutade studierna i Lund och började jobba med flyktingar i Graz i Österrike. Min första klient var en sjuårig pojke, som vuxit upp hos sin mormor på en annan kontinent. Mamman hade under tiden bildat ny familj i Österrike. Hon bestämde sig för att pojken skulle flytta till henne och pojken började skolan utan att kunna tyska. En normal sjuåring tycker inte att det är roligt att sitta ner och lyssna på någon man inte förstår i flera timmar varje dag. En normal sjuåring visar då på något sätt att det inte passar honom. Denna sjuårigen visade det genom att störa undervisningen, vilket förståeligt nog inte lärarna uppskattade. Så jag blev tillkallad och fick i uppdrag att ”integrera” pojken. I hans fall handlade integration om att lära sig tyska så snabbt som möjligt och hur lär man ett icke-skrivkunnigt barn ett språk? Genom lek, tänkte jag och letade efter övningar och lekar. Jag var inte särskilt framgångsrik, så jag fick istället hitta på egna.

Många år senare, efter två barn och en runda i Sverige, då min sambo lärde sig bättre svenska och jag jobbade på förskolan samt med autister, fick jag återigen uppgiften att lära barn tyska. Jag bestämde mig för att skriva ner övningarna. Till en början skrev jag för mig, men sedan tänkte jag att kanske även andra kunde ha nytta av dem. Under min uppväxt har jag blivit konfronterad av många fördomar kring språkinlärning. Samhället har lärt sig en del, men det finns fortfarande många fördomar kvar (jag blir trött på att engelska som pratas av nigerianska föräldrar inte alls är så uppskattat, som när föräldrar från Storbritannien pratar engelska med sina barn. Och varför är turkiska eller albanska mindre värt än t.ex. italienska?) Så jag beslutade mig för att även skriva en teoridel och kontaktade olika bokförlag för att se om de nappade på idéen. Till min otroligt stora glädje fick jag ett positivt besked från Bonnier Utbildning! Efter ett fantastiskt samarbete med min lektor Ann de Bourgh och med konstnären Pia Niemi utkom 2010 min bok ”Svenska lekande lätt”. 2012 utkom min bilderboksserie ”Förskolan Regnbågen”. Bilderböckerna är en kombination av en ramberättelse och övningar. Mitt mål var att få barnet att öva talet. I böckerna ställs frågor till barnet, som kan besvaras mer eller mindre utförligt. Mina barn (4 och 8 år då jag skrev böckerna) har varit en stor inspiration och hjälp när jag skrev och hittade på övningar. Trots att jag vet svaret på alla frågorna, som ställs i böckerna, besvarar de mer än gärna alla frågor otroligt utförligt!

Min språkresa

Det hela började i Paradiset. Mina föräldrar träffades på en lokal med detta namn i Köpenhamn i början av 70-talet. Min mamma hade precis tillbringat ett år i Australien för att lära känna sin far, som flydde från Tjeckoslovakien på 40-talet, och hamnat i Sverige på väg tillbaka till Prag. Min pappa är född och uppvuxen i Danmark och gjorde lumpen. Kärlek uppstod, pappa flyttade till Sverige, de gifte sig och bildade familj och jag föddes som nummer två av fyra. Jag växte upp utanför en liten by i Skåne.

Många språk i en familj

När min storasyster föddes diskuterade de vem som skulle prata vilket språk och bestämde sig för att mamma skulle prata tjeckiska med oss och pappa svenska, vilket var mot BVC:s sköterskornas rekommendationer. De ansåg att mamma skulle prata svenska med oss.

Danskan lärde vi oss främst passivt genom radio och tv – under min barndom fanns det ju inte så många kanaler och att ha två till (danska) att välja mellan var mycket uppskattat! Pappa lyssnade mycket på dansk radio, vilket säkerligen också påverkat våra ordförråd.

Somrarna tillbringade vi båda i Danmark och Tjeckoslovakien, då vi fick gott om tid att öva språken. Vi gick på bio och tittade på underbara tjeckiska sagor, var på dockteater och träffade släktingar och vänner. Min mormor bodde hos oss varje år från oktober till efter jul. Mormor var en fantastisk sagoberättare och läste mycket för oss. Min farmors vind var full av danska Kalle Anka-häften, som jag lusläste varje sommar, med avbrott för ”rødgrød med fløde” – ljuvligt god jordgubbskräm med grädde! För att främja svenskan fick jag börja på lekskolan redan vid fyra års ålder ett par dagar i veckan (i min storasysters ordinarie grupp, vilket kändes tryggt!)

Mina föräldrars gemensamma språk var och är fortfarande engelska, vilket innebär att vi barn hörde engelska varje dag under vår uppväxt. När jag var fyra år hade mina föräldrar besök från Holland. Gästerna svarade varken på svenska eller tjeckiska, så jag provade på att prata engelska med dem – till mina föräldrars stora förvåning!

Hur är det att växa upp med så många språk?

Jag har många gånger fått frågan om det inte är förvirrande med så många språk. Jag har full förståelse för om någon middagsgäst tycker det är förvirrande när mina föräldrar pratar engelska sinsemellan, pappa svenska med oss barn och mamma tjeckiska. Vi syskon pratar av olika anledningar antingen tjeckiska eller svenska med varandra och kan vid matbordet (eller vid annan valfri plats) mycket väl byta språk mitt i en mening, beroende på vem vi pratar med. Att växa upp med denna språkliga rikedom har varit en självklarhet för mig och inte varit något jag funderat på förrän andra ställt det ifråga. Det har varit otroligt praktiskt att ha ett språk att prata ”hemlisar” med när omgivningen inte bör förstå. Både uppfostringshänvisningar eller spännande kommentarer om andra människor i närheten kan man prata om när som helst! Dumt är bara när småsyskon inte tänkter på att omgivningen plötsligt förstår allt när vi var på semester i Tjeckien…

Skoltiden och en blandning av traditioner

I min grundskola fanns inte många barn av utländsk härkomst. Ett par hade flyttat från Danmark till Sverige och de hade det inte lätt! Barn kan vara rätt taskiga… Jag hade tjeckiska som hemspråk under många år. Mina föräldrar har alltid varit väldigt måna både om att vi barn läste mycket och att vi var duktiga i skolan. Språk var viktigt. På högstadiet valde jag tyska som tillval och på gymnasiet även spanska. Mina föräldrar hade en del vänner från Tyskland, så jag hade ofta tillfälle att prata tyska. Mamma är väldigt språkintresserad och jag vet inte ens hur många språk hon talar! Hon var alltid väldigt mån om att vi skulle öva språk, köpte böcker till oss på tjeckiska, såg till att vi tog del av tjeckiska traditioner -bl.a. ordnade hon flera gånger en stor St. Nikolausfest (typ den katolske jultomten) i december – och pysslade med oss allt vad tyget höll! Julen t.ex. var en blandning av svenska, tjeckiska och danska traditioner. Vi bakade tjeckiska småkakor och julbröd, byggde hela städer av pepparkakshus med figurer av marsipan och nugat. 23 december kläddes julgranen tillsammans och därefter åt vi danskt julbord (den första gången jag åt svenskt julbord var jag student!). Jullunchen bestod av tjeckisk julmat (fisksoppa, fisk med potatissallad samt inlagda frukter till efterrätt), Kalle Anka med fika på eftermiddagen, och dansk julmat på kvällen (stek med potatis, rödkål och en massa andra tillbehör samt julgröt till efterrätt.) Därefter bråkade vi om dans kring julgranens vara eller icke vara (tonåringar är inte alltid så lätta att begeistra för denna aktivitet…) och sjöng danska, tjeckiska och svenska julsånger.

Ut i världen!

Efter gymnasiet flyttade jag till Tyskland i ett år – jag ville förbättra min tyska. Detta lyckades jag dock inte med i den uträckning som mitt lilla pedantiska jag är nöjd med, så året i Tyskland följdes av studier i Lund. Under studietiden (som avslutades med en fil. kand i Tyska med tjeckiska och danska som tillägg, socionomutbildningen samt en magister i socialt arbete) pluggade och jobbade jag i Tyskland i ett år, i England i en termin, samt passade på att resa i Asien och Australien. Som jag tidigare nämnt flydde min morfar från Tjeckoslovakien på 40-talet. Han hamnade så småningom i Australien, där han bildade en ny familj. Det var spännande att lära känna min moster och mina kusiner och att se var min mamma bott.

Under min studietid hade jag varit fadder åt utländska studenter och bl.a. lärt känna en tjej från Österrike, som jag hälsat på i hennes hemstad Graz. Graz är en helt fantastiskt vacker UNESCOVärldskulturarvsstad med Jugendstilarkitektur, precis som Prag. Tidigare hade många köksor från Böhmen jobbat i Wien, vilket påverkat både den österrikiska matkulturen och det österrikiska ordförrådet. Vinbär t.ex. heter ”ribis” på tjeckisk och ”ribisel” på österrikiska, medan det heter Johannisbeeren på tyska. Efter att ha förälskat mig i både staden och klimatet (flest soltimmar per år!) bestämde jag mig för att skriva min magisteruppsats för Lunds Universitet i Graz. Jag besökte även två kurser på universitetet för att lära känna lite folk. På den ena kursen lärde jag känna min sambo. Ett antal år senare kom både ett och två barn ; )

Jag är väldigt mån om att mina barn ska växa upp flerspråkigt och jag pratar alltid svenska med dem (jag fick bestämma mig för ett språk och det är viktigare att de kan svenska än tjeckiska eller danska). Långa lov i Sverige, böcker och hörböcker, filmer, svensktalande vänner och skype hjälper språkutvecklingen. Vid måltider pratar alla i familjen svenska och det kan vara ganska kul att höra sin österrikiska pappa prata svenska!

Mina egna erfarenheter med att växa upp med flera språk är mig till stor hjälp nu när jag har egna barn. Det är inte lätt och kräver många hjärnceller och en del tålamod, men det är det värt! Det finns så otroligt många fördelar med att växa upp flerspråkig. Men det är en annan historia!