Svenska lekande lätt!

Nuförtiden hör det inte till ovanligheten att det finns barn med andra modersmål än svenska i en förskolegrupp, vilket ställer förskolepedagogerna inför ytterligare nya utmaningar och kräver nya metoder och kunskaper. Många av barnen med andra modersmål kan bra svenska, men hur kan man hjälpa barnen, som har brister i svenskan, till ett rikare språk? Och detta helst utan att kräva för mycket av barnen. Hur är det egentligen med språkutvecklingen hos flerspråkiga barn? Är det sannt att de har en försenad språkutveckling? Blir de förvirrade av alla olika språk? Vad spelar språk för roll i identitetsutvecklingen? Och hur går allt detta ihop med förskoleförordningen? Om du är en av dem som ställer sig dessa frågor eller om du helt enkelt vill veta mer om språkutveckling och vilken roll du som förskolepedagog har i barnens språkutveckling så är Svenska Lekande Lätt precis rätt bok för dig!

 

Jag själv har tillbringat hela mitt liv med dessa frågor. Du kanske undrar varför? Tja, är man född i Malmö av en tjeckisk mamma och en dansk pappa, som dessutom pratar engelska med varandra är flerspråkighet till en början det mest naturliga i världen. Tills man kommer i kontakt med den enspråkiga världen… med enspråkighet som norm. Hela mitt liv har jag blivit frågad om vad jag känner mig som: svensk, tjeckisk eller dansk? (Jag har tjeckiskt och danskt medborgarskap.) Det är en jättesvår fråga, som inte kan besvaras med ett ord! Jag är ju lite av varje. Även frågan ”Vilket är ditt modersmål?” är svår att besvara: Mitt första språk var tjeckiska, som jag fortfarande pratar med min mamma och syskon. Mitt ”fadersmål” är danska, som jag passivt behärskar utmärkt, men jag talar inte gärna danska. Det språk jag behärskar bäst är svenska, då jag bott i Sverige i många år och gjort hela min skolutbildning och större delen av universitetsstudierna i Sverige. För att göra de hela ännu mer komplicerat bor jag sedan ca 14 år i Österrike, så mitt ”vardagsspråk” är tyska. Att bo i Österrike är spännande på många vis, dels för att jag i Sverige under min uppväxt snarast sågs som tjeck och nu, trots att jag är samma person, bara många år äldre, ses som svensk. Mitt intryck är att ”svensk” är något exotiskt och positivt (framförallt om man arbetar inom den sociala sektorn, som jag gör, där Sverige är ett land, som ligger före), medan ”tjeck” sällan ses som en tillgång eller något positivt, eftersträvansvärt. Under hela mitt liv har jag konfronterats med diverse fördomar och ”sanningar”, vilket inte alltid varit lätt. Som socionom har jag under många år jobbat med integration, dels av flyktingar och invandrare, dels av autister och personer med asperger. Jag har jobbat på skolor och förskolor både i Sverige och i Österrike, vilket varit fantastiskt spännande och lärorikt!

 

Min första klient i Österrike var en sjuårig pojke, som vuxit upp hos sin mormor på en annan kontinent. Strax innan jag lärde känna honom hade hans mamma, som bildat ny familj, bestämt sig för att pojken skulle flytta till henne. Pojken började skolan några veckor efter ankomst och hur roligt tror du det är att dag ut och dag in sitta stilla och lyssna och undervisas på ett språk du inte förstår? Måttligt, misstänker jag, vilket resulterade i att pojken lekte clown och störde undervisningen och de andra barnen. I samband med detta blev jag kontaktad och ombedd att ”integrera” pojken. Pojken var ett ovanligt begåvat barn och ”integration” betydde i detta fall uteslutande att lära honom tyska. Men hur lär man ett barn, som knappt kan läsa och skriva ett språk? Jag började leta efter litteratur och övningar, men hittade inga som föll mig i smaken, så istället började jag hitta på själv. Framförallt med tanke på att pojken kom till mig efter skolan och att jag själv har vissa koncentrationsproblem när personer maler på, försökte jag gestalta undervisningen så rolig som möjlig, där pojken fick röra på sig och använda så många sinnen som möjligt och samtidigt integrera språkinlärningen i hans vardag: Vi gick till lekplatsen och parken och talade om vad vi såg omkring oss och vad vi gjorde. Han fick lägga sig på ett stort papper och jag ritade av hans kropp, där vi använde kritor i olika färger för att benämna de olika kroppsdelarna. Vi fikade tillsammans och diskuterade maten. Det var imponerade att se hur snabbt hans ordförråd växte och det samtidigt som han mest hade känslan av att leka!

 

Jag är själv en visuell människa och arbetar väldigt gärna med bilder och färger i kombination med ett talat språk. Andra personer behöver använda sin kropp i stor utsträckning i samband med inlärning medan ytteligare andra reagerar starkast på känsla, upplevelse eller ljud. I boken Svenska lekande lätt har jag samlat en del av mina övningar och jag har försökt att ta hänsyn till barnens olika behov och intressen, men även kunskapsnivå. Dock måste jag tillägga att denna bok utgår från att barnen inte kan någon svenska alls! Många böcker jag läst förutsätter dels ett skriftspråk, dels ett visst ordförråd, vilket inte hjälper mig om jag har ett barn som varken kan skriva eller läsa och som inte kan prata svenska!

 

När jag skrev boken utgick jag från förskoleförordningen, där det står att:

 

Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål.

(Lpfö 98 s. 6)

 

Förskolan skall sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

(Lpfö 98 s. 9)

 

Visst låter det bra? Och vilken förskolelärare vill inte leva upp till dessa riktlinjer? Men hur kan man göra för att uppnå dem? I stor utsträckning görs redan otroligt mycket i förskolorna och många har en stor kunskap om språkinlärning och språkförmedling, samtidigt har jag märkt att en del förskolepedagoger ställer alldeles för stora krav på sig själva och på vad språkförmedling kan vara. Dessutom har jag känslan av att många inte inser vilken stor och viktig roll deras egen inställning till barnets språk spelar. En del är även förvirrade av all motsägelsefull information de fått, som inte alltid stämmer överens med egna iakttagelser. Är det sannt att flerspråkigas barns språkutveckling är försenad? Med vilket språk bör de börja och vilket språk bär föräldrarna tala med sina bar?

 

När jag skrev Svenska lekande lätt läste jag otroligt många forskningsrapporter och facklitteratur och mitt mål med teoridelen är att på ett enkelt och lättförståeligt sätt ge läsaren en överblick i flerspråkighet, språkinlärning samt faktorer som främjar och försvårar språkinlärningen. Det står att läsa om omgivningens betydelse för språket, den flerspråkiga familjen, men även utförligare om vilket stor betydelse förskolepersonalen har och hur denna kan stödja och motivera barnen både vad gäller att lära sig svenska, men även modersmålet.

 

Teoridelen följs av utförliga beskrivingar på aktiviteter, lekar och övningar för att underlätta inlärningen av svenska med hjälp av så många sinnen som möjligt! De flesta övningarna utgår från ett visst tema, t.ex. kläder, aktiviteter eller känslor, vilket dock kan anpassas efter gruppens behov. Det finns att välja mellan bl.a. samtalsfrämjande övningar, rörelselekar och kreativa övningar. Varje övning beskrivs utförligt inklusive vilket material som behövs, vad som övas samt vilka ord eller ordgrupper. Beroende på gruppens förkunskaper, intressen eller behov finns även förslag på hur övningen kan varieras och öka svårighetsgraden, vilket innebär att upprepa övningen med fler eller svårare moment. Barn tycker om upprepning, så det brukar passa dem väldigt bra! Sist i boken finns ett omfångsikt bildmaterial att klippa ut och laminera, som stöd till många av övningarna.

 

Min förhoppning med boken är, förutom trevlig läsning och att motarbeta diverse fördomar, att förskolepersonal och barn har roligt, samtidigt som språket utvecklas!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s